Äpple- & myntate

Jag har av någon outgrundlig anledning varit sugen på äpple- och myntate i några dagar. Så slog det mig att det kanske går att göra själv. Kan ju inte vara lika krångligt som att fermentera egen kokosyoghurt i alla fall. Den tog för övrigt slut igår morse, och om jag hinner sätta en ny sats imorgon så har jag god frukost till på söndag igen. Tålamod är en dygd.

Äpple- & myntate gav betydligt mer direkt utdelning. Jag hackade helt enkelt upp en kvarts äpple, la i en stor tekopp, repade några myntablad och la på toppen och hällde sen över kokande vatten. När vattnet hade svalnat till drickbar temperatur var teet klart. Och jättegott. Så gott att jag klarade att motstå pepparkaksfrestelsen idag. Joråsåatt!

Sockerjunkie

Jag har hunnit läsa en bit i boken Food Pharmacy. Väldigt intressant läsning. Mycket av tänket känner jag igen från vår lchf-period, alltså att få koll på blodsockernivån genom att skippa processad mat, snabba kolhydrater och socker. Här går de snäppet längre och fokuserar på att minska överbelastning av immunsystemet för att bli fri från kronisk inflammation som i sin tur ger lägre risk för sjukdomar som diabetes, cancer, MS, osv.

Vem vill inte slippa såna hemskheter? Det är klart man vill. Boken ger tips på gröna smoothies, shots med gurkmeja, hemgjord granola, m.m, blandat med en massa fakta. Det låter så himla bra, men känns så svårt.

Det står att man ska ta ett steg i taget, varje liten förändring är positiv. En av bokens antiinflammatoriska favoriter är kryddnejlika. Åh, pepparkakor! tänkte jag och åt snabbt tre hjärtan. Ganska exakt tvärtemot vad Food Pharmacy ordinerar.

Det är ju helt stört – jag sitter och läser om hur dåligt det är för kroppen med socker, och ändå kan jag inte stå emot suget. Låter som att det kan vara på sin plats med en socker-detox. Men att börja lagom till första advent, hur skulle jag klara det? Det är säkert lättare efter jul och nyår. Hej ursäktsträsket!

Man ser ju tydligt kryddnejlikorna på burken. Alltså troligtvis nyttigt.

Yoghurt-fail

Försök nummer ett med hemmagjord kokosyoghurt misslyckades helt. Jag läste flera olika recept innan och gjorde precis som jag hade läst mig till, men ändå funkade det inte. Det lät ju så himla enkelt, det skulle ju knappt gå att misslyckas! Själva fermenteringen verkade inte ha kommit igång, helt enkelt. Istället för att ha en fräsch och syrlig yoghurtdoft efter 24 tim så luktade det bara fadd kokosmjölk. Eftersom jag är paniskt rädd för matförgiftning så vågade jag inte låta den stå längre, eller laga något annat av den, så det var bara att hälla ut.

Nu har jag googlat igen och läst ännu fler recept, och ska ge mig på ett nytt försök. Den här gången ska jag ha kulturen i ugnen på 40 grader istället för i rumstemperatur, och jag ska prova en annan sorts kokosmjölk. Hoppas på bättre lycka! Tills dess får jag plåga i mig avokadomackor och jordnötssmör, stackars mig.

Det borde blivit bra, men det blev det inte.

Stylingtips

Ibland får man liksom till det med stylingen. Här kommer en steg-för-steg-guide för ett lockigt, luftigt hårsvall.

Förarbete: Gå inte till frisören på ca sex månader för att få till den rätta utväxten.

  1. Tvätta håret hastigt.
  2. Tryck ner en mössa över huvudet utan att borsta håret först.
  3. Gå en promenad i kyligt väder. Om temperaturen tillåter – ta av mössan några gånger för att låta det torka lite av vinddraget. Dra snabbt på mössan igen när det blir för kallt.
  4. Ta av mössan när du kommer hem. Sätt raskt upp det fuktiga håret i en snabbt ihopsnurrad knut med ett hårband. Obs! Borsta inte håret! Låt gärna topparna sticka ut åt olika håll.
  5. Släpp ut håret vid tandborstningen på kvällen. Troligtvis är det fortfarande lätt fuktigt i mitten.
  6. Dra om möjligt fingrarna genom håret för att lösa upp lockarna.
  7. Voilà – ett lockigt hår lagom till läggdags!

Om du vill skapa förutsättningar för ett spännande projekt till en annan dag, så borstar du sedan ur lockarna med bestämda tag, rensar hårborsten över handfatet och spolar ner hårstråna. Detta är särskilt effektivt om du ammar och tappar kopiösa mängder hår.

Mellanmålslycka

Ibland blir det lite si och så med lunch på vardagarna, vilket betyder att jag ganska snart är hungrig igen. Inte helt lätt att handla ett vettigt litet mellanmål som är färdigt att äta, helt mjölkfritt och inte för sött. (Och kom inte dragande med en frukt, jag känner mig ofta lika eller mer hungrig efteråt.) Men på Hemköp hade de ett stort utbud av mjölkfria grejer på mejerihyllan, så jag botaniserade där.

Jag äter ju sällan mjölk i större mängder i vanliga fall heller, så jag har testat mig fram en del bland alternativen. Havre gillar jag tyvärr inte alls, särskilt inte yoghurten. Sojayoghurt tycker jag är helt ok, men det ska man helst inte äta i för stort mängd när man testar mjölkfritt eftersom sojaprotein påminner om mjölkprotein. Men nu hittade jag kokosyoghurt, som jag har hört talas om men inte hittat förut. Jag valde den med mango, så klart.

Det fanns en perfekt liten portionsburk, med superfin förpackning dessutom. Men dyr – 20 kr för 125 g. Visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig smakmässigt, men det här var så god! Äntligen ett mjölkfritt alternativ som faktiskt har en riktig, syrlig yoghurtsmak, som jag tycker andra alternativ har saknat.

Jag blev väldigt glad över mitt fynd, och har googlat lite. Det verkar faktiskt förvånansvärt enkelt att göra egen, man måste bara köpa probiotika att starta yoghurten med. Detta måste jag prova! Återkommer med resultat.

Yes!

Detta är ett par jeans jag hade innan jag blev gravid med Gunnar. Just saying.

Välkommen hit

Jag har längtat så efter att skriva igen. Egentligen har jag förstås inte tid med en blogg, men jag tror jag behöver ta mig den tiden helt enkelt. Inläggen får väl komma ofta eller sällan, vara långa eller korta, handla om viktiga eller oviktiga saker, beroende på vad jag hinner med.

Jag heter Mimmi Kvist och bor i Nacka. Jag är gift med Andreas, och mamma till fyra barn, Sixten (-07), Judith (-09), Bertil (-15) och Gunnar (-17).

Jag är hemma med de två yngsta, och vardagen just nu består av  amning, blöjbyten, klä på och av kläder, disk, lego på golvet, matlistor, ostädat hemma, tvätt och en allmän känsla av att ligga steget efter. Men också kramar, utflykter, bebisjoller, frihet att styra våra dagar, sagor, samtal och en möjlighet att få följa barnens framsteg på nära håll. Just nu har vi inga planer på att Bertil ska börja i förskola än på ett bra tag, och inte Gunnar heller för den delen.

Namnet på bloggen – Never enough summer – är min ständiga längtan efter sommar, värme, sol och ett enklare liv. Någon gång ska det bli verklighet.

Välkommen att läsa, du som vill.