Gnälligt, men ändå…

Alltså, idag har det varit som en ljudmatta av gnäll från morgon till kväll. Bertil och Gunnar har turats om att bryta ihop och köra järnet. Jag sov dessutom dåligt igår natt och blev väckt alldeles för tidigt. Och nu vägrar Gunnar somna för natten. Mitt tålamod är obefintligt.

Men ändå. Efter en väldigt irriterad morgon kom vi iväg till en liten marknad i McLaren Vale. Hoppborg, lekplats, glass, prylar, konst och lagom mycket folk. Dessutom en rad av food trucks, varav några var helt veganska. Andreas åt helt sjukt god yiros med sojakött, och barnen och jag delade på riktigt tjocka sweet potato wedges med hemgjord ketchup och vegomajonnäs. Gunnar slevade i sig majonnäsen med sked, och Bertil åt minst fem wedges och tyckte de var toppen.

Gnäll, tjat och sovvägrande ungar slipper man alltså inte för att man reser bort. Däremot känns det bra mycket lättare att komma ur den dåliga stämningen när livet är så lyxigt i övrigt. Jag har tänkt många gånger under de här veckorna att jag är avundsjuk på mig själv, på oss, som får ha det så här bra.

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *