Mot Västkusten!

Nu sitter vi i bilen, hela familjen, på väg mot Onsala. Först en vanlig skol- och jobbdag och sedan direkt in i bilen för att köra femtio mil till mormor. Nu är klockan 19.30 och vi passerar just Borås. En dryg timme kvar på mörka, regniga vägar. Ganska segt är det allt, även om det har gått rätt så bra hittills.

Anledningen till resan är min årliga träff med mina gymnasiekompisar, och den går under namnet Släp-träff. I år är vi däremot inte på Släp, utan i Onsala. Nära och bra för mig. Det kändes först för omständligt och svårt att åka i år, särskilt när jag behöver göra två resor till Vimmerby under hösten också. Men när allt kom till kritan så kunde jag inte missa detta, det är ändå en av höstens höjdpunkter, och i år ses vi för 18:e gången. Det ska bli så kul, som alltid!

Dessutom får vi träffa mormor och Nisse, de stora får chans att hänga med kusinerna några timmar, vi hinner svänga förbi hos farmor Yvonne och vi får ett litet avbrott hemifrån. Och så får vi se havet, men det blir imorgon när vi vaknar.