Trötthet och trädsågning

Idag har jag varit sådär bottenlöst trött, så att det susar i öronen och svajar i huvudet. Ännu en dålig natt med vakentimmar, och det tar på krafterna. Sixten är fortfarande sjuk, fjärde dagen med feber, och inatt vaknade han av mardröm och feber och kunde inte somna om på jättelänge. Och alltså inte jag heller.

Men ibland får man bara låtsas som ingenting och bara köra på. Så när Gunnar sov middag och Sixten byggde med lego passade jag på att beskära vårt ena äppelträd. Det är ganska lågt som tur är, men innebar ändå lite klättring med sekatör i handen. Bertil sprang omkring nedanför och samlade upp äpplen som ramlade ner. Och så lekte han att han var Kråkan och jag var Mamma Mu, så vi lekpratade oss igenom det hela. Övning i simultankapacitet och balans.

Men äppelträdet var bara uppvärmning inför de kommande dagarna, för redan på eftermiddagen kom mormor och Nisse hit. De ska hjälpa oss med en del trädgårds- och husfix, som vi annars har svårt att hinna med. Och Nisse hann knappt kliva ur bilen innan han hade bytt om till arbetskläder och klättrat upp i rönnen och börjat såga. Av den höga rönnen, som har stulit många soltimmar i trädgården, är nu bara en stam kvar. Och den ska också bort förstås. Så nu har vi mer sol men också en gräsmatta överfull med grenar. Det ska vi också att åtgärda under morgondagen.

Men först tänker jag SOVA. Gärna hela natten, tack.