Funderingar och uppladdning

Nu är det lite tomt i huset. Sixten & Judith åkte till sin pappa igår eftermiddag och idag har de flugit till Spanien. Bertil tycker redan det är dags för dem att komma hem. Vi vågar knappt knysta om att de är i Spanien, för han hade nämligen bestämt sig för att åka med dit.

När Sixten & Judith lämnar hemmet, särskilt som igår för ett par veckor, blir jag ofta deppig. Som tur var kom något emellan som verkligen muntrade upp. Vi blev spontaninbjudna på middag hos våra kompisar, som också råkar vara föräldrar till en av Bertils bästa kompisar. Det blev ett kärt återseende efter flera veckor ifrån varandra. De lekte i trädgården och vi åt supergod grillmiddag. Den trevliga kvällen gjorde att fokus flyttades på tomheten till hur mysigt det är med sommarkvällar med vänner.

Idag har vi haft en ovanligt lugn hemmadag. Det regnade på förmiddagen, och Andreas var med barnen medan jag fick tid att rita lite. Lyckades knåpa ihop förslag till en logga som väntat länge på att bli gjord. Sen har jag också lagt en hel del tid på att fundera på hur jag ska göra med pluggandet under hösten. Jag känner mig lite snuvad på den där platsen på skrivarutbildningen fortfarande. Jag tittade på statistik från antagningen och såg att kursen har haft nästan 300 sökande tidigare år. Så plats 32 var ju riktigt bra. Men två för dåligt för att komma in… Så nu snurrar tankarna varv efter varv hur jag ska göra istället. Läsa någon annan kurs som jag kommit in på? Jobba med lite egna projekt? Hitta några frilansuppdrag? Jag vet inte vad jag vill själv, och då blir det svårt. Och så den där förbannade SGI:n som är så helig. Tänk om man nollar den och så händer något? Men å andra sidan, ska man strunta i att göra saker i rädsla att något eventuellt kan hända? Då får man ju ha hela livet på paus. Jag behöver skriva ner mina alternativ och reda ut vad som känns bäst totalt sett, både vad som är roligt och motiverande och vad som funkar ekonomiskt. Ja det låter ju lätt när jag skriver det så.

Vi hann en sväng till Forum också. Lämnade några böcker, lekte på lekplatsen och handlade lite mat. Sen kom Regnet med stort R. Och Hagelskuren. Himlen öppnade sig och det var som att någon hällde vatten och isbitar ur en hink. Som tur var stod vi fortfarande inomhus. När vi körde hem rann det floder på gatorna. Bertil plockade fram gummistövlarna och plaskade i alla pölar han kunde hitta när vi kom hem.

Och så är det dags. Jag försöker ladda och peppa mig själv. Projekt Sluta Nattamma ska inledas. Gunnar är förvarnad, men sover just nu lugnt i vagnen. Det är när han vaknar första gången som han blir varse om förändringen. Jag måste verkligen stålsätta mig, men jag gör det inte till vilket pris som helst. Han kommer förstås vara ledsen och protestera högljutt och det är okej, för han kommer inte bli lämnad. Han får vara i min famn och jag ska trösta så gott jag kan. Men han får inte bli hysterisk och otröstlig. Då får vi prova igen en annan gång. Jag håller tummarna för att det går ungefär lika smidigt som med Judith och Bertil, då var det en ledsen natt och sen var det klart. Jag förstår att det troligtvis blir jobbigare, för han har en stark vilja och en ännu starkare röst. Med Sixten introducerade jag välling istället, men det misstaget gör jag inte om. Det var ju värre att behöva gå upp och värma flaskan på natten istället för att bara langa fram bröstet. Ja, bring it on så får vi se imorgon hur det har gått.