Kalas i Haverdal

På väg hem från Haverdal, där vi har firat kusin Jacksons 9-årsdag. Som vanligt på hans födelsedag var vädret fantastiskt. I år är det ju inte så märkvärdigt, men även tidigare år har det varit strålande sol trots att resten av sommaren har varit halvdan. Idag fick vi grillade hamburgare/halloumi (grillmästare Jonatan rann nästan bort i hettan), och så massor av glass till efterrätt. Sen blev det fotbollsmatch och efterföljande bad på den grymma stranden. Närmare Australien-style kommer man knappast i Sverige. Fast det var trångt mellan solstolar och badleksaker en sån här högsommardag mitt i semestern. Men badet var ljuvligt och välbehövligt svalkande.

Fyra av fem bröder Kvist var med och firade idag, och nio av femton kusiner. Det är en stor och härlig släkt jag har gift in mig i. Och den blir större för varje år – både Gunnar och yngsta kusinen Frank var nya för i år. Det är verkligen roligt att vara många, det blir stojigt och livat men väldigt kul. Det finns ju någon i alla åldrar att leka eller hänga med. Första gången jag var med i Haverdal var 2012, då Andreas och jag hade varit ihop i knappt ett år. Då fyllde Jackson 3 år och hans lillebror var några månader gammal. Sedan dess har inte mindre än sex kusiner tillkommit. Imponerande ökning.

Nu sitter vi i bilen mot Onsala. Både Gunnar och Bertil har somnat trots att klockan snart är fem. Bara att ladda för en lång kväll… Vi kanske får trötta ut dem med ett kvällsbad. Jag vill bara passa på att njuta och lagra den här sommarvärmen i kroppen så mycket det bara går.

Bästa badet och många vänner

Ännu en sommardag. Ännu en strand. Ännu fler vänner. Vi har det alldeles för bra här på Västkusten.

På förmiddagen var det faktiskt molnigt och ganska svalt, så vår inbokade strandpicknick fick flyttas hem till våra vänner istället. Det blev alldeles utmärkt ändå, och redan när vi satte oss på altanen för att äta sprack molnen upp. Det blev varmt som bara den i solen så fikat fick vi ta inomhus. Sen lek och fotboll på skolgården strax intill, tills vi insåg att det ju var underbart strandväder och vi åkte till Finnasand tillsammans. Jag utnämnde det snabbt till sommarens bästa bad. Knallblått, kristallklart vatten, den lenaste sandbotten, ingen tång eller sjögräs, och precis lagom uppfriskande temperatur i vattnet. Tio krabbor av tio möjliga ger jag i betyg.

Hem efter badet, slänga ihop en sallad till middag och sen besök. En vän och hennes mamma, syster och två barn tittade förbi på en kaffe. Bertil blev överlycklig över att få leka ännu mer med kompisar idag. De hade party i våningssängen, byggde torn och sparkade fotboll tills de nästan stupade. Jo Gunnar stupade faktiskt rent bokstavligt på trappsteget upp på altanen, och då fick vi sätta punkt för dagens aktiviteter. Tio minuters nattning och nu sover båda de små. Rekord skulle jag tro.

Åh vad jag önskar att den här sommaren aldrig skulle ta slut!

Kungsbacka och kvällspromenad

Idag tog vi en mellandag. Var hemma hela förmiddagen, och åkte sen in till Kungsbacka för att äta lunch och handla. Bertil önskade sig en fotbollströja, och vi behövde handla mat så det blev en lagom utflykt. Det blev en Portugal-tröja till Bertil och en Brasilien-tröja till Gunnar. 30 kr styck på H&M:s rea fick det vara värt. Bertil var stolt som bara den. Kungsbacka var söndags- och semesterstängt så alla lunchplaner gick i stöpet. Till slut blev det pizza på en liten franskinspirerad restaurang. Oväntad kombo, men jättegott!

Bertil däremot var mer sugen på godisaffären tvärs över gatan. Vi var medgörliga och lät honom gå dit. Du får välja fyra godisbitar, sa vi. Den här och den här, valde Bertil, det är fyra. Ibland är det praktiskt med barn som inte lärt sig räkna riktigt. Han kan ju rabbla till 10, men att få ihop siffran med ett antal är svårare.

På eftermiddagen kom kusinerna från Forsbäck förbi. Andreas satte dem i arbete direkt med att fixa till en stenplatta utanför dörren, men sen fick vi fika. Farmor Yvonne var rörd och sa att pappa Berth hade varit stolt om han hade sett dem jobba tillsammans. Vi skojade om att han nog hade haft synpunkter på att vi behövde vara så många för att justera en ynka stenplatta.

Efter middag och bad chansade vi på en kvällspromenad och då hände det magiska – båda barnen somnade i vagnen. Vi gick en lång bit extra och hann prata i lugn och ro. Lyxigt. Dessutom såg vi en fasan och ett rådjur, och tidigare idag såg vi en rävunge. Plus att det är så rogivande att se alla vidsträckta åkrar och fält, den blåa kvällshimlen och de enorma ekarna. En skön kväll. Och att sitta så här på altanen och blogga är ju inte alls dumt.

Strand och god mat i Varberg

Precis hemkomna efter en heldag med vänner i Varberg. Pasta med ärtpesto och halloumi till lunch, bad och strandhäng Getterön, massor av lek och studsmatta, havskräftor till middag i kvällssolen, bilfärd hem i motljus och trötta barn. Det får bli bilder idag. Men det känns ändå som att bilderna inte lyckas fånga allt njut – himlen var blåare, vattnet, klarare, solen soligare. De får vara en påminnelse om hur det verkligen var.

Jo förresten, Gunnars min på den första bilden. Så mycket njöt vi.

Blixtvisit i Skåne

Sixten och Judith har hunnit vara hos oss i tre veckor redan. Det har som väntat gått overkligt fort, och idag var det dags att lämna över dem till deras pappa. Som tur är kommer de tillbaka om mindre än en vecka, så saknaden blir inte så akut. Men Bertil frågade snabbt efter dem, och undrade bekymrad: “Men vad ska vi göra nu då?” Vi ska nog kunna hitta på något, men jag håller med om att det blir tomt när de åkt.

Eftersom vi skulle möta deras pappa i Skåne, så passade vi på att boka in en dejt med en av mina bästa vänner, Helena. Vi hälsade på henne och familjen i Hyllinge och blev bortskämda med jättegoda hamburgare till lunch, bad i deras pool (uppskattat av alla barn en sån här varm och solig dag) och sen glasstårta och fika innan vi var tvungna att åka vidare. Så mysigt att få träffas på riktigt, annars ses vi ju mest på Instagram. Nu hann vi prata och krama om varandra, men vi hade som vanligt behöver många fler timmar (eller dagar) för att ta igen allt vi har att avhandla. Men hellre en eftermiddag än inget alls!

Det var två år sen vi sågs sist, och våra döttrar som är jämngamla hade ju inte heller setts på lika lång tid. Men Judith hoppade upp på studsmattan, de kramades och sen lekte de nonstop i fyra timmar. Underbart med kompisar som man kan plocka upp tråden med även om man ses sällan – både för mammor och barn.

Nu sitter vi i bilen på väg tillbaka till Onsala. Det blev många timmar på vägarna idag. Just nu går det ganska bra, men det är svettigt värre att försöka underhålla Gunnar och få honom att inte galltjuta hela vägen. Vi har lekt tittut, gömt djur i solhatt och sjungit många sånger. Nu lirkar jag med nappen och en SOS-väska, men den duger visst inte längre. Så dags att återgå till min tjänst. Och idag säger vi tack för iPaden som håller Bertil på gott humör hela vägen. Bara 25 minuter hem nu, kämpa på!

Sol och sen lunch i Åsa

Idag var solen tillbaka och vi har varit i Åsa. Träffade kusiner, besökte glasscaféet, badade, rodde gummibåt och trampade runt på farbror Daniels olika knasiga cyklar. En trevlig dag på många sätt.

Men det är också lite utmanande att kuska runt med fyra barn och bo hos och hälsa på hos folk. Vi har ju våra tider och rutiner, Gunnar behöver sova middag mitt på dagen och om vi äter frukost vid kl 8 så behöver vid lunch framåt 12-13-tiden för att dagen ska funka. Så när man inte själv styr över dagen blir det lite svårare ibland. Idag blev det så, vi hamnade i osynk med dem vi skulle hälsa på redan innan vi kommit dit. Eftersom jag förstod att lunchen skulle bli sen så tog vi en glass så vi skulle ha lite marginal att vänta på mat. Men så blev det långpromenad till en annan strand och bad i ett par timmar och sen promenad hem igen. När vi kom tillbaka var klockan fyra och åtminstone jag var svimfärdig av hunger.

Det löste sig förstås och det är ingen fara att jag eller barnen är hungriga någon timme. Men för mig tar det lite onödigt mycket på krafterna att behöva gå hungrig, och framförallt känns det jobbigt när barnen inte har fått något vettigt i sig på massor av timmar. Och Gunnar, stackarn, han sover ju ofta förbi lunchen och får lite plock här och där. Tur ändå att han ammar fortfarande så att jag har det vapnet att ta till om maten dröjer eller är alltför torftig en dag.

För min del handlar det också om mer än själva maten. Jag har lite svårt för lösa planer och vaga överenskommelser. Så jag försöker öva på att själv bli tydligare var vi behöver bestämma, men också bara hänga med och lösa saker efter hand som de uppkommer. Då är det bra med ett paket kex och några klämmisar i väskan så att alla överlever ett par timmar.

Tillfällig energibrist

Idag har jag en tröttsvacka. Känner mig helt utmattad och slutkörd, fast det är så härligt med sommaren och semestern. Egentligen är det väl inte så konstigt, för vi har varit hemifrån i närmare två veckor och vi har träffat folk och flängt runt en stor del av tiden. Och när man inte är hemma blir passningen av de två små så mycket mer påtaglig – här har ingen varit och barnsäkrat eller rensat bort småsaker som kan sättas i halsen. Plus att alla grejer vi hittar på kräver sin planering och organisering, sms hit och dit och bestämma tid och plats och mat och picknick och det ena efter det andra. Allt är roligt och vi vill så gärna hinna träffa både familj och vänner, men orken räcker inte till allt. Nu försöker vi dra ner tempot lite, men utan att missa för mycket av det vi tänkt göra.

Idag har vi i alla fall varit på Noas ark en stund på förmiddagen och tittat på djuren och sett hur fint de byggt om. Gunnar träffade en hund som hette Gunnar, och de såg ut att gilla varandra. Sen åkte vi till Christoffer & Josefin och kusinerna i Kungsbacka för lunch och häng. De har så fint hemma – vardagsrummet känns som en hotellobby som Josefin själv sa – men det är svårt att vara där med de små. Framförallt Gunnar är som en målsökande robot och hittar allt han inte borde hitta. Så vi höll besöket kort och passade på att köpa nya skor till Andreas istället.

Nu tar vi en soft kväll. Bertil och Gunnar har precis somnat och vi får passa på att bara sitta och ta det lugnt en stund.

Samlar sol

En riktigt varm dag, men molnigt. Alldeles perfekt strandväder eftersom solen inte gassade. På förmiddagen stranden och bryggan på Draget, på eftermiddagen bryggan och stranden vid Röda Holme. Däremellan lunch och storhandling i Kungsbacka. Så himla härlig dag.

Bertil var som tokig när vi badade, och hoppade från bryggan hur många gånger som helst. Jag skulle räkna – Ett, två, tre, på det fjärde ska det ske! – och så hoppade han rakt ut och då gällde det att vara snabb och fånga. Vi hittade en pytteliten lila sjöstjärna, barnen satt i det grunda vattnet och grävde i sanden, luften var så varm och vattnet så ljummet. Bättre blir det inte.

När vi var i stan var det sådär varmt som man nästan bara upplever utomlands. Att man är inne i luftkonditionering och sen slår värmen emot en när man kliver ut genom dörren. Jag älskar det. Jag får aldrig nog. Jag bara njuter och försöker lagra värmen och solstrålarna i kroppen.

På kvällen kom en regnskur. Jag vet att det är bra för naturen, men jag är så rädd att det betyder slutet på värmeböljan. Ser mycket svalare ut på prognosen nu. Men åh vad det doftar underbart med regn på solvarm jord.

Framme i Onsala

Nu har vi kommit till Onsala och installerat oss hos farmor Yvonne. Efter att vi packat, städat och sagt hejdå till mormor och Nisse på Skaftö körde vi hit med fullpackad bil. Gunnar sov hela vägen, och de andra tre sysselsatte sig med iPad och mobiler. Då hade Andreas och jag tid att prata med varandra. Vi diskuterade olika varianter för att kunna komma iväg till Australien i vinter, om och vad jag ska plugga under hösten och annat som vi behövde avhandla.

Idag har det varit riktigt varmt igen, så på eftermiddagen gick vi till stranden vid Röde Holme. Det var så ljuvligt! Varmt i luften, ljummet i vattnet, lite svalkande vind. Helt perfekt. Barnen badade och lekte länge.

Nu är vi trötta, trötta och de små håller på att somna. Om jag inte passat på att blogga så hade jag gjort dem sällskap. Dessutom har jag rejäl huvudvärk (igen…) så jag ser fram emot att somna väldigt snart.

60-årskalas

Idag har vi haft kalas här på Skaftö. Mamma Inger och moster Eva uppmärksammade att det var 60 år sedan som mormor och morfar köpte sommarhuset här på Koskär, och sedan dess har familjen varit här varenda sommar.

Jag har så många minnen från min barndoms somrar här i stugan. Mormor i grönsakslandet, morfar som bar vatten från pumpen, hängmattan, smultronen, kaffe klockan tio vid syrénen, utsiktsplatsen på berget, kalla bad, varma bad, bad med maneter, cykla på grusvägen, gallra morötter, skrivmaskinen på vinden, försvinna in i en bok en regnig dag, jordgubbar till efterrätt, glassdag, simskola… Listan kan göras oändligt lång.

På kalaset passade Andreas och jag på att spela och sjunga. Jag valde en sång som jag på många sätt förknippar med Skaftö, Inbjudan till Bohuslän av Evert Taube. Jag minns att morfar Arvid tyckte mycket om den. Det gick bra att sjunga, trots att Bertil avbröt preciiiis i introt och behövde gå på toaletten. Sen sjöng jag också en sång som jag har skrivit om min mormor Barbro. Jag varnade innan att den var lite sorglig, men egentligen handlar den om fina minnen av mormor och att hon har det bra i himlen. Men när mamma och moster och kusiner började torka tårarna så blev min röst hemskt ostadig. Jag trodde inte jag skulle bli så känslosam. Men hon känns så nära just här på Skaftö.

“Hon trivdes bäst i sin stuga på ön där solen alltid sken. Hon rensa ogräs och drack kaffe klockan tio vid sin syrén.” Sången heter På en kyrkogård och finns att lyssna på på Spotify.

Imorgon åker vi vidare till Onsala. Det blir också bra, men just i år har Skaftö verkligen visat sig från sin bästa sida och det känns motvilligt att åka härifrån.

Morfar och mormor utanför stugan på morfars födelsedag. Precis så här minns jag dem!