60-årskalas

Idag har vi haft kalas här på Skaftö. Mamma Inger och moster Eva uppmärksammade att det var 60 år sedan som mormor och morfar köpte sommarhuset här på Koskär, och sedan dess har familjen varit här varenda sommar.

Jag har så många minnen från min barndoms somrar här i stugan. Mormor i grönsakslandet, morfar som bar vatten från pumpen, hängmattan, smultronen, kaffe klockan tio vid syrénen, utsiktsplatsen på berget, kalla bad, varma bad, bad med maneter, cykla på grusvägen, gallra morötter, skrivmaskinen på vinden, försvinna in i en bok en regnig dag, jordgubbar till efterrätt, glassdag, simskola… Listan kan göras oändligt lång.

På kalaset passade Andreas och jag på att spela och sjunga. Jag valde en sång som jag på många sätt förknippar med Skaftö, Inbjudan till Bohuslän av Evert Taube. Jag minns att morfar Arvid tyckte mycket om den. Det gick bra att sjunga, trots att Bertil avbröt preciiiis i introt och behövde gå på toaletten. Sen sjöng jag också en sång som jag har skrivit om min mormor Barbro. Jag varnade innan att den var lite sorglig, men egentligen handlar den om fina minnen av mormor och att hon har det bra i himlen. Men när mamma och moster och kusiner började torka tårarna så blev min röst hemskt ostadig. Jag trodde inte jag skulle bli så känslosam. Men hon känns så nära just här på Skaftö.

“Hon trivdes bäst i sin stuga på ön där solen alltid sken. Hon rensa ogräs och drack kaffe klockan tio vid sin syrén.” Sången heter På en kyrkogård och finns att lyssna på på Spotify.

Imorgon åker vi vidare till Onsala. Det blir också bra, men just i år har Skaftö verkligen visat sig från sin bästa sida och det känns motvilligt att åka härifrån.

Morfar och mormor utanför stugan på morfars födelsedag. Precis så här minns jag dem!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *