Shopping, sushi och snäll i provrummet

En sån lyxsöndag! Judith gav mig i present när jag fyllde år att vi skulle gå och shoppa och äta lunch tillsammans, bara vi två. (Alltså exakt samma som hon fick av mig när hon fyllde år, dvs det var en uppskattad present.) Idag stack vi till Sickla på egen hand lagom till de öppnade vid kl 11, och sen gick vi i affärer, provade kläder och handlade. Och som vi handlade! Jag som aldrig brukar hitta något när jag väl får chansen att shoppa, lyckades med Judiths hjälp hitta shorts, t-shirts och två klänningar. Judith köpte tröjor med enhörningar och några örhängen.

Efter en dryg timme var Judith vrålhungrig, så vi tog en paus och åt sushi. Väldigt gott och lyxigt! Hon var en liten solstråle och vi satt och pratade om att flytta hemifrån och om småsyskonen och om vad vi hade handlat. Så himla mysigt att få en stund för oss själva.

Efter lunchen orkade vi några butiker till. Bland annat var jag tvungen att hitta nya badkläder. Jag provade några av både bikinis och baddräkter för att vara säker, och insåg snabbt att det är baddräkt som gäller framöver. Herregud, finns det något mer osmickrande än att prova badkläder i ett provrum? Allt ser bedrövligt ut och jag känner mig både fläskig och skrynklig. Men – och här kommer det riktigt fina – det var SÅÅÅÅ bra att ha med Judith i provrummet. För hur vill jag att hon ska tänka om sin kropp? Ska hon klaga på valkar, lår, bröst och mage om några år? Eller på en mage som burit barn, när hon blir vuxen? Nej, det var bara att tänka efter och säga vettiga grejer om badkläderna. “Den här var lite för liten över brösten”, “Den här modellen passade inte mig så bra” eller “Den här var fin!”. Och faktum är att det kändes bättre även för mig. Så när jag väl hittade flera baddräkter som passade helt okej, så blev jag glad och kände mig (ganska) fin. “Kolla, den här var ju jättesnygg!” sa jag och Judith blev stolt för det var en modell som hon hade hittat åt mig.

Alltså, det där med att var snäll mot sig själv och sin kropp, det är inte så dumt. Och framförallt är det något jag vill skicka med mina barn. Så dagens tips är att ta med sig ett barn i provrummet, helt enkelt. (Även om jag var väldigt glad att det var Judith som var med och inte Bertil eller Gunnar. Det hade i och för sig blivit billigare.)