Glad tomtemidsommar!

Det här blev en midsommar i min smak. En heldag med goda vänner i precis sånt där väder som man skämtar om att svensk midsommar alltid bjuder på. Ösregn och halv storm på förmiddagen, och blandade regnskurar och solglimtar framåt eftermiddagen. Exakt som man förväntar sig.

Men bortsett från vädret tog vi bara godbitarna av traditionerna – sillunch, jordgubbstårta, grill, sommardrink, trevligt sällskap och en lugn och ledig dag. Inga måsten i form av små grodorna, stång, lekar eller huttra utomhus i regnet. Så skönt att göra som man själv vill.

Bertil har stått för förnyelsen. Han körde en jul/sommarkombo och klädde på sig tomtekläder och luva dagen till ära. På eftermiddagen hittade han också luciaglitter som han adderade till sin outfit som pricken över i. Gunnar tyckte att dagen var toppen och att jordgubbarna var höjdpunkten. Nu sover båda de små, trötta efter en intensiv dag.

Punkt för punkt

Gott och blandat idag, så jag skriver i punktform för att inte bli alltför långrandig.

  • Gunnar är i brytpunkten mellan två och ett sovpass på dagen. Jag tänker ofta att vi inte har några rutiner, men när ordningen ändras blir det tydligt att våra dagar är ganska så inrutade. Den här veckan har bjudit på olika varianter av sovstunder, men igår och idag blev det bara ett längre pass istället för två kortare. Fördelen är att han sov som en stock inatt, och jag kan ju bara hoppas att det blir favorit i repris. Han somnade i min famn vid kvart över sju igår kväll, vaknade till och ammade en gång vid kl 22, sen en gång på natten och sov sedan till 07.30. High five på den!
  • Judith och Sixten har åkt till Emil idag. På förmiddagen hann vi en promenad och sedan var Judiths nya kompis här och lekte en stund. När Emil kom och hämtade efter lunch blev han uppvaktad på födelsedagen. Bertil hade också köpt en “pilent”, och annonserade vid överlämnandet att det var en dinosaurie. Vilket det också var, en grön liten långhals som Bertil stolt berättade hette Diplodocus och att den äter blad. När Sixten och Judith hade åkt sa Bertil: “Jag vill ha Sixten och Judith här hemma!” Åh, kärleken och saknaden är stor varje gång de byter hem.
  • Nu är det svensk sommar i sitt esse. Idag har det både regnat och åskat. Vi gick till Cirkusparken en stund på eftermiddagen när det var uppehåll. Svarta moln tornade upp sig medan Bertil och Gunnar plaskade i pölarna. När vi hörde en åskknall gick vi hem, och i samma stund som vi stängde ytterdörren öppnade sig himlen.
  • Gunnar har slutat krypa nu, och går hela tiden, även utomhus. Hinder så som trösklar klarar han också utan att tappa balansen. Han är så gullig när han kommer tultande med fötterna brett isär. På morgonen när han är nyvaken är han alldeles vinglig och behöver en kvart på sig innan benen är stabila nog att gå på igen. Han ramlar ofta och sätter sig på rumpan med en duns, men han ställer sig bara igen och ser helt obekymrad ut. Han går ju väldigt mycket utan blöja men den lilla rumpan verkar vara gjord för att tåla gåträning.
  • Vi har – efter mycket om och men och över en månads väntan – fått svar från skolan om ledighet för att åka till Australien. Tyvärr fick vi inte alls det svaret vi ville ha, utan barnen får absolut max tio dagar ledigt. Det betyder att vi ännu en gång måste tänka om och fundera på hur vi kan lägga upp resan. Varför tar det stopp hela tiden? Vi börjar ju till och med tvivla på om det är meningen att vi ska åka. Men längtan efter att slippa större delen av vintern är fortfarande obeskrivligt stark, så vi har inte gett upp ännu.
  • Imorgon är det midsommar. Då får vi gäster och ska äta sill och grilla. Någon midsommarstång kommer vi nog inte uppsöka (i år heller). Och så ska det väl regna. Allt är som vanligt, med andra ord.

Skärmtid, kompis och rosa kläder

Den största utmaningen med de stora barnens sommarlov är att det inte får gå över styr med skärmtiden. Detr tyvärr svårt att få dem att komma igång med andra aktiviteter om vi är hemma. De får absolut ha telefon eller dator, men inte hela tiden. Så idag var det dags för ett experiment med tidtagning. De fick två timmars skärmtid att fördela under dagen. Det gick inte alls som jag hade trott.

De satte sig direkt på morgonen och förbrukade ca 45 min av sin respektive tid. Sen stack Sixten till en kompis och var borta hela dagen. Där spelade de förstås nästan hela tiden, och det tråkiga är att jag har gett upp och låter det vara så. Men då drog vi ner skärmtiden hemma till en timme, så han fick en kvart nu på kvällen. Men sen är det stopp.

Judiths dag tog en helt annan vändning, till det bättre. Vi gick till Cirkusparken när Gunnar hade somnat på förmiddagspromenaden, inte för att Bertil frågade utan för att Judith ville. Och tur var det, för i parken hittade hon en kompis! Som vi har längtat efter en kompis här i området i ungefär samma ålder till henne. Och så träffade vi en tjej i parken som är ett par år yngre, som inte bara bor i området utan på vår gata! De fann varandra direkt och lekte länge i parken. Hon har en lillasyster som är jämngammal med Bertil, och en väldigt trevlig mamma. Vilken lyckträff! Vi gick hem och åt lunch och på eftermiddagen gick Judith hem till nya kompisen och lekte ett par timmar. Imorgon förmiddag är det kompisens tur att komma hit och leka. De var så glada båda två över att ha hittat varandra, det var fint att se.

Så Judith tittade inte åt sin telefon på hela dagen, och hade nästan 1,5 timmes skärmtid kvar efter middagen. Jag hoppades naivt att hon skulle strunta i den idag när allt blev så roligt, men hon fastnade ändå med YouTube och Musically tills tiden gått ut.

Men nu, nu leker de tillsammans, storebror och lillasyster. Hör och häpna. De har plockat fram Lego och är inne i någon lek som innehåller många instruktioner i stil med “…och då, då sa du så här…” Ett bra slut på dagen!

Bertil och Gunnar då? Jo, de mår bra men har varit trötta och lite gnälliga båda två idag. Men söta, för imorse skulle det vara tofsar, hårspännen och rosa kläder enligt Bertils önskemål. Jag får börja kalla dem Berit och Gunnel för att folk inte ska bli så besvärade när tror att de är flickor. Haha! Bertil gick över till att vara Pippi Långstrump efter en stund, och då var Gunnar hans apa och Judith hans häst. Tur att han har snälla och medgörliga syskon.

2 x fem minuter

Vi börjar hitta sommarlovstempot här hemma. Så skönt. Lugnt på morgonen, ingen tid att passa, förmiddagspromenad, lunch, lek och utflykter i en takt som passar oss. Det är verkligen det bästa med skolloven.

Idag tog jag med alla fyra barnen till Forum för dos två av TBE-vaccinet och lite andra grejer som behövde fixas. Bertil, Judith och Sixten tog sprutan en i taget i åldersordning, och jag tror det var ungefär fem minuter från att vi kom innanför dörren tills alla tre hade tagit sin spruta. Läkaren kommenterade att de var väldigt lugna och duktiga. Judith drog lite efter andan precis vid sticket, men annars rörde ingen av dem en min. Så skönt att de inte är rädda för sprutor! Alla fick plåster på armen, och Bertil ropade högt och stolt: “Det är en bajskorv på mitt plåster!”. Ja, en liten röd figur i alla fall.

På kvällen var det dags för en milstolpe – att sätta saxen i Bertils hår. Bara topparna, förstås, för vi vill absolut inte klippa av hans långa fina här ännu. I det här läget när det är av stor vikt att han faktiskt sitter stilla, så är det ju bra att ta till mobilen. Så vi var klara även med klippningen på fem minuter. Det syns ingen större skillnad, men förhoppningsvis blir det lite mindre trassel i nacken.

Nu är det dags att titta på finalen av Sveriges yngsta mästerkock med barnen. Det är väldigt mysigt när vi hittar program som vi uppskattar allihop. Det är också fascinerande att tänka att de som tävlar är lika gamla som Sixten och Judith. De skulle inte klara att laga en enda av grejer som de gör i programmet, och absolut inte smaka på alla (fantastiska) konstiga rätter som bjuds. Men jag tror våra barn är lite närmare genomsnittet än småkockarna som tävlar.

Stan, nej tack

På väg hem från stan med Judith. Hon har varit på kontroll av sina ögon, eftersom hon har ett ögonlock som hänger ner lite grann. Hon har gått på kontroller ändå sen hon var bebis, och när vi kom dit hade ögonläkaren tagit fram några gamla foton från när hon var liten. Ögonlocket har sett bättre ut i takt med att hon har blivit äldre, och det finns ingen påverkan på synen. Så nu är hon utskriven och behöver inte göra fler kontroller. Hurra!

Ögonsjukhuset ligger på Kungsholmen, alltså precis mitt i stan. Buss, tunnelbana och buss igen för att komma dit, och en massa folk överallt trots att det är mitt på dagen. Och precis när Sverige spelar VM-match, brukar inte folk hålla sig inne och titta på tv då? Själv är jag omåttligt ointresserad.

I alla fall, det är tydligt att stan inte är min grej längre. Jag tycker verkligen inte om att vara där. Det är stökigt och högljutt, bilar och bussar överallt, obehagligt att åka tunnelbana, vägarbeten, trafikljus… Alldeles för många intryck för mig. På ett sätt tråkigt att jag inte alls uppskattar Stockholm nu när jag ändå bor här, men samtidigt skönt att känna hur jag har varvat ner när jag varken bor eller jobbar i city.

Nu är vi snart hemma igen. Då ska jag fortsätta gräva i rabatten som jag började med imorse. Det trivs jag betydligt bättre med. Landet nästa för mig, låter det som.

Söndagsfika

Söndagskväll och ett åskväder har precis dragit förbi. En massa regn har det kommit också. Jättebra för gräsmattan, men i övrigt kunde det gärna få hålla sig borta.

Den här dagen har vi varit lite ur balans, hela familjen. Trötta, lättstötta och lite griniga. Framförallt på förmiddagen var humöret och tålamodet inte på topp hos någon av oss. Men man kämpar sig igenom såna förmiddagar också.

På eftermiddagen fick vi fikagäster. Det var bra för humöret, dels fick vi rycka upp oss en smula och dels var det väldigt trevligt att sitta och prata och umgås. Och då kändes hela dagen bättre. Det är en engelsk familj med rötter i Sverige som bor här ett år, och jag har lärt känna mamman på öppna förskolan. Så roligt att få ännu fler människor i sin vänskapskrets!

Jag har fått en tanke i huvudet som inte släpper taget. Orden “sockerfri sommar” återkommer gång på gång. Nej, tänker jag spontant. Det känns omöjligt! Kanske borde jag testa just därför? Det handlar ju bara om att sätta en rimlig gräns. Jag har kommit på mig själv med att t.ex. inte vara så sugen på glass men ändå köpa en när de andra ska äta, för att jag vet att det är så gott. Då borde jag ju kunnat välja bort den glassen. Men det är så svårt att motstå. Jag gjorde i alla fall ett litet steg åt rätt håll idag när vi bjöd på fika. Det blev jordgubbar med grädde (ok, med Lemon curd i) och rawbollar istället för att baka något sött. (Fast Judith rullade vanliga chokladbollar också, för det hade jag lovat häromdagen att hon skulle få göra.) Inget beslut om sockerstopp just idag, men tanken finns kvar och jag ska börja med att säga nej när jag inte är sugen. Det verkar rimligt.

Årets sommardrink utsedd

Ikväll var det dags för den andra omgången i Årets sommardrink. Den första delen genomfördes hos Susanne & Johan, men idag var det vår tur att stå för drinkarna. Och så hoppades vi att vi skulle lyckas kora en vinnardrink. Jag kan avslöja att vi inte bara lyckades, utan också var eniga.

Temat förra gången var prosecco, och vi körde vidare på det spåret. Vi inledde med en rabarbellini på rabarberkompott och prosecco. Vi var överens om att den var bättre än rabarberdrinken förra gången, framförallt mer rabarbersmak.

Sen var det dags för middag, med Poké bowl i massor av små skålar. Gott! Till det gjorde vi en drink med äpple och ingefära, som väl mest påminde om en mojito. Ett avsteg från proseccon, med ljus rom istället. Överraskande god. Mycket wow-faktor, somrig och frisk med lite sting.

Vi avslutade med en efterrättsdrink med några skedar hallonsorbet som toppades med prosecco och färska hallon. Mums!

Efter en kort överläggning av juryn enades vi om en vinnare – äppel- och ingefärsmojiton. Den enda tävlande utan prosecco. Men den är alltså årets sommardrink 2018. Så nu vet ni. Receptet är hemmasnickrat och ser ut ungefär så här:

Äppel- och ingefärsmojito

4 glas

  • 7 dl äppeljuice (cloudy eller äppelmust)
  • 1,5 dl vit rom
  • 2 dl vatten
  • 1 dl strösocker
  • 4 cm ingefära (gärna fryst)
  • 3 kvistar mynta
  • 1 stor lime
  • isbitar eller krossad is

Koka socker och vatten till en lag och låt svalna.

Häll juicen i en tillbringare. Riv ner ingefäran riktigt fint, det går enkelt med zestjärn om den är fryst. Rör ner sockerlagen. Krama myntakvistarna i handen och lägg ner i juicen. Låt gärna juicen stå kallt i några timmar, om du har tid.

Ta fram fyra glas. Dela limen i fyra klyftor. Pressa ner en klyfta i varje glas och lägg ner klyftan i glaset. Fyll på med isbitar eller krossad is. Häll på ca 4 cl rom i varje glas, häll på 2 dl juice, rör runt och toppa med några myntablad.

Första kalaset

Idag har Bertil (och Gunnar) varit på sitt allra första kompiskalas. Vilken succé! Det var en av bästisarna som fyller tre år, och då fick vi vara med och fira.

Peppen har varit total i flera dagar. Vi köpte present redan i tisdags, och sen dess har Bertil frågat varje dag när det är dags för kalas. Imorse frågade han med jämna mellanrum om vi skulle åka snart. Det skulle vi ju, men en ivrig 2,5-åring hinner fråga många gånger mellan halv sju och tio… När jag sa att man brukar klä sig fint på kalas var svaret givet – Unicorn-kläder! Precis som på Judiths kalas förstås. Så enhörningströja och rosa shorts till Bertil, regnbågströja till Gunnar och rosa klänning till mig.

När vi kom fram lämnade Bertil över paketet med orden “Det är lera”, fastän vi hade övat ganska många gånger på att man inte skulle säga vad som var i. Det var för svårt. Ifall födelsedagsbarnet hade glömt bort, så påminde Bertil precis när hon skulle öppna att det var lera i. Perfekt!

Sen var det såpbubblor och ballonger, grillad korv och lek, massor av frukt, bär, smoothie och glass, och så avslutades det med fiskdamm. Så underbart att se glädjen hos barnen när allt är nytt och spännande. Inga förväntningar om vad som ska hända på ett kalas, allt är bara kul och gott och härligt.

Siggesta gård

Vi inledde sommarlovet med en utflykt till Siggesta gård idag. Ett favoritställe! Det blev minigolf, picknick, promenad på Träsktrollens stig med frågesport, glass, leka affär och titta på djur. Soligt, blåsigt och mysigt.

Största utmaningen med att komma iväg är att fixa lunch. Det går så klart att köpa något på plats, men det brukar vara ganska dyrt och dessutom svårt att hitta något som alla är nöjda med att äta. Då funkar det bättre med picknick. Men det är också svårt att hitta på enkla grejer, snabba att förbereda och praktiska att ta med. Idag blev det pasta och korv/halloumi till barnen och wraps med fetaoströra till Andreas och mig. Vi måste sätta ihop en lista på picknickmat som vi kan ta till när utflyktsandan faller på. Alla förslag mottages tacksammast!

Sommarlov!

Slut på vårterminen och skolåret. Judith är klar med tvåan och Sixten med fyran. Väl kämpat! Det var traditionsenlig sång och tal av rektorn på skolgården och sedan fika i klassrummen. Nu är det ledigt ända till den 20:e augusti – en evighet alltså!

Samtidigt som sommarlovet börjar så öppnar Familjen Kvists All-Inclusive. Nu är det full service som gäller. Det ska ordnas frukost, lunch och middag varje dag, mellis och fika vid behov, sovstund för den som behöver, roliga aktiviteter, avkoppling och träningspass i lagom blandning, och bakom kulisserna ska städning, disk och tvätt skötas… Självklart får Sixten & Judith hjälpa till en del, men det mesta faller på oss vuxna. Så det är jättehärligt att vara lediga tillsammans, men det innebär en del jobb också.

Men mest ska vi njuta av att slippa passa tider och kunna göra det vi har lust med. Det känns så skönt att vara hemma på heltid, så att barnen verkligen kan vara lediga hela långa lovet. Ännu bättre blir det förstås när Andreas också får semester, men det får vi vänta några veckor på.