Punkt för punkt

Gott och blandat idag, så jag skriver i punktform för att inte bli alltför långrandig.

  • Gunnar är i brytpunkten mellan två och ett sovpass på dagen. Jag tänker ofta att vi inte har några rutiner, men när ordningen ändras blir det tydligt att våra dagar är ganska så inrutade. Den här veckan har bjudit på olika varianter av sovstunder, men igår och idag blev det bara ett längre pass istället för två kortare. Fördelen är att han sov som en stock inatt, och jag kan ju bara hoppas att det blir favorit i repris. Han somnade i min famn vid kvart över sju igår kväll, vaknade till och ammade en gång vid kl 22, sen en gång på natten och sov sedan till 07.30. High five på den!
  • Judith och Sixten har åkt till Emil idag. På förmiddagen hann vi en promenad och sedan var Judiths nya kompis här och lekte en stund. När Emil kom och hämtade efter lunch blev han uppvaktad på födelsedagen. Bertil hade också köpt en “pilent”, och annonserade vid överlämnandet att det var en dinosaurie. Vilket det också var, en grön liten långhals som Bertil stolt berättade hette Diplodocus och att den äter blad. När Sixten och Judith hade åkt sa Bertil: “Jag vill ha Sixten och Judith här hemma!” Åh, kärleken och saknaden är stor varje gång de byter hem.
  • Nu är det svensk sommar i sitt esse. Idag har det både regnat och åskat. Vi gick till Cirkusparken en stund på eftermiddagen när det var uppehåll. Svarta moln tornade upp sig medan Bertil och Gunnar plaskade i pölarna. När vi hörde en åskknall gick vi hem, och i samma stund som vi stängde ytterdörren öppnade sig himlen.
  • Gunnar har slutat krypa nu, och går hela tiden, även utomhus. Hinder så som trösklar klarar han också utan att tappa balansen. Han är så gullig när han kommer tultande med fötterna brett isär. På morgonen när han är nyvaken är han alldeles vinglig och behöver en kvart på sig innan benen är stabila nog att gå på igen. Han ramlar ofta och sätter sig på rumpan med en duns, men han ställer sig bara igen och ser helt obekymrad ut. Han går ju väldigt mycket utan blöja men den lilla rumpan verkar vara gjord för att tåla gåträning.
  • Vi har – efter mycket om och men och över en månads väntan – fått svar från skolan om ledighet för att åka till Australien. Tyvärr fick vi inte alls det svaret vi ville ha, utan barnen får absolut max tio dagar ledigt. Det betyder att vi ännu en gång måste tänka om och fundera på hur vi kan lägga upp resan. Varför tar det stopp hela tiden? Vi börjar ju till och med tvivla på om det är meningen att vi ska åka. Men längtan efter att slippa större delen av vintern är fortfarande obeskrivligt stark, så vi har inte gett upp ännu.
  • Imorgon är det midsommar. Då får vi gäster och ska äta sill och grilla. Någon midsommarstång kommer vi nog inte uppsöka (i år heller). Och så ska det väl regna. Allt är som vanligt, med andra ord.