Stan, nej tack

På väg hem från stan med Judith. Hon har varit på kontroll av sina ögon, eftersom hon har ett ögonlock som hänger ner lite grann. Hon har gått på kontroller ändå sen hon var bebis, och när vi kom dit hade ögonläkaren tagit fram några gamla foton från när hon var liten. Ögonlocket har sett bättre ut i takt med att hon har blivit äldre, och det finns ingen påverkan på synen. Så nu är hon utskriven och behöver inte göra fler kontroller. Hurra!

Ögonsjukhuset ligger på Kungsholmen, alltså precis mitt i stan. Buss, tunnelbana och buss igen för att komma dit, och en massa folk överallt trots att det är mitt på dagen. Och precis när Sverige spelar VM-match, brukar inte folk hålla sig inne och titta på tv då? Själv är jag omåttligt ointresserad.

I alla fall, det är tydligt att stan inte är min grej längre. Jag tycker verkligen inte om att vara där. Det är stökigt och högljutt, bilar och bussar överallt, obehagligt att åka tunnelbana, vägarbeten, trafikljus… Alldeles för många intryck för mig. På ett sätt tråkigt att jag inte alls uppskattar Stockholm nu när jag ändå bor här, men samtidigt skönt att känna hur jag har varvat ner när jag varken bor eller jobbar i city.

Nu är vi snart hemma igen. Då ska jag fortsätta gräva i rabatten som jag började med imorse. Det trivs jag betydligt bättre med. Landet nästa för mig, låter det som.