Lunchgäster och trädgårdshäng

Älskade sommar – ta aldrig slut! Frukost ute, lek ute, lunch ute, fika ute, kväll ute… Jag njuter så oerhört, försöker samla på mig sommarkänsla som ska räcka länge, länge.

Idag hade vi lunch- och fikagäster. En familj som bor i området och där jag börjat umgås med mamman och barnen. Idag sågs vi med papporna också. Så trevligt, och verkligen kul att få vänner som bor nära. Alltså, det viktiga är ju att vi har mycket gemensamt och väldigt trevligt tillsammans, att de bor nära är en bonus som gör att det blir enklare att ses.

Vi gick helt in i känslan av att vi förflyttats till Medelhavet, så vi bjöd på grekisk sallad och nybakade frallor. Jag skördade också våra futtiga sex-sju rabarberstjälkar och gjorde en paj, men fick dryga ut fyllningen med äpplen. Det blev god ändå, fast inte så rabarbrig som jag vill ha min rabarberpaj. Bertil och hans nästan jämnåriga kompis lekte och hoppade studsmatta (och struntade blankt i salladen), medan småsyskonen sov och sen hjälptes åt att tömma en skötväska och busa med enhörningsballongen.

När gästerna hade promenerat hem till sig tog vi en kort sväng för att testa en ny badplats vid Glasbrukssjön. Det gick sådär, först körde vi fel och Gunnar ackompanjerade med gallskrik. När vi kom rätt var det för långt att gå till själva stranden och omöjligt att ta sig fram med barnvagn, så vi vände hemåt. Stannade ändå till vid närmaste sjön, Bastusjön, där Gunnar grävde i sanden och Bertil nakenbadade i kvällssolen.

På kvällen, efter middagen, hängde vi i trädgården på baksidan. Det var fortfarande 24 grader när vi gick in vid halv åtta. Nästan overkligt! Vi fyllde vattenkannan flera gånger och försöker hålla liv i våra nyplanterade bärbuskar, smultron och kryddor. Gräsmattan är redan helt torr på flera ställen och massor av blommor har redan blommat över. Ur led är tiden, men det är smällar man får ta när sommaren kommer på besök redan i maj.