Träningsstart

Igår, innan vi var på Skansen och promenerade i flera timmar, var jag äntligen på första besöket hos fysioterapeuten (även känt som sjukgymnast, men med mindre risk för olyckliga särskrivningar). Tur att jag hade bokat in den där tiden, för under de senaste veckorna har jag fått så himla ont i vänster höft. Det gör framförallt ont att bära, men också att gå långt, kliva upp ur sängen, ställa mig upp från golvet, osv. Jag stapplar runt som en 80-åring när det är som värst.

Men nu ska det bli bättring! Det är en överansträngd muskel som ger smärta, och det ska åtgärdas genom att stärka 1) bålmuskulaturen och 2) muskeln som gör ont. Jag lär ha att göra ett bra tag innan ettan är åtgärdad. Nu har jag två övningar som ska göras varje dag, och efter två dagar har jag fortfarande 100% i genomförande. Igår tränade jag gräsmattan och blev kittlad av både gräs och myror. Idag tränade jag på golvet i vardagsrummet och blev kittlad av Gunnar istället. Och attackerad med ett legotåg i ansiktet. Det var säkert inte illa menat, det var helt enkelt oemotståndligt att dunka något i huvudet när jag låg på golvet.

Nu har jag också fått min magmuskeldelning bedömd. Den är ca fyra fingerbredder kring naveln (upp till två är normalt), men den är inte så lång uppåt och neråt, och framförallt inte så djup. Det är bra! Det betyder att det finns goda möjligheter att träna upp stabiliteten och kanske även få ihop musklerna något. Jag fick också beröm för att jag hade god kontroll på magmusklerna. Haha! Det var nytt! Så nu är det träning av djupa bålmuskulaturen som gäller. Och det är ju precis lika spännande som det låter. Men det hjälper både mot ont i höften, delade muskler och förhoppningsvis även mot spänningshuvudvärk och annat skräp, så det är bara att bita ihop och köra på. Än så länge är det ju typ ligga på rygg och dra in naveln och träna bäckenbotten samtidigt som jag andas. Obs – lättare sagt än gjort. Men knappast utmattande, snarare en ursäkt att få ligga ner och vila lite.

Träning with a view