Öronvärk, bio och p-böter

Judith klagade på ont i örat av och till under förra veckan. Var på väg att kolla upp det på Vårdcentralen i torsdags, men då verkade det ha gått över plus att jag vet att man ändå inte gör något åt öroninflammationer på barn. Men jag hade en känsla av att det inte var en vanlig öroninflammation, utan att det onda satt längre ut i örat. Hon har haft det en eller två gånger tidigare, och jag är ju något av en expert på självdiagnos.

Men skönt att det gick över av sig själv den här gången, tänkte jag. Tills hon började gråta när vi skulle titta på Mello-finalen på lördagskvällen och plötsligt hade jätte-jätteont. Med Alvedon gick natten ändå bra, men nu behövde örat så klart kollas upp. På helgen är man förstås hänvisad till närakuten, som i vårt fall verkligen ligger nära, bara fem minuter härifrån. Så det blev två timmar i ett väntrum fullt av hostande och snörvlande människor, och jag fick andas lugnt (genom min halsduk – jag är ju inte galen) för att inte få panik av alla smittor som vi utsatte oss för.

Läkaren konstaterade snabbt hörselgångsinflammation (told you so!), och med örondroppar ska hon bli bra på en vecka. Dropparna har inte hunnit ge någon effekt ännu, så hörselgången är svullen och hon hör väldigt dåligt på det onda örat. Nu går hon runt på Alvedon, och så fort den har gått ur kroppen får hon superont igen och gråter av smärtan. Stackars liten!

Idag var det ändå studiedag i skolan så vi har varit hemma hela familjen. Det är ju måndag, vilket betyder städdag, det är sen gammalt. Det blev också en promenad i snöslask och regn, och det är ju i alla fall lite variation från snö och kyla. På eftermiddagen åkte vi till Sickla, och Sixten och Judith fick gå på bio medan vi gjorde några ärenden och hängde på bibblan. Tyvärr avslutades utflykten med en p-bot för att vi ställt p-skivan fel. 450 jädra kronor kostar det. Så surt. Jag kan tänka några roligare saker vi kunde gjort för de pengarna, men p-bolaget skänker dem säkert till välgörenhet så vi får se det som en god gärning. Ja, så säger vi att det är!