Nya färdigheter

Igår hann jag inte med att blogga. Första gånger på väldigt många veckor ju! Det har snabbt blivit en vana att skriva något varje dag. Känns väldigt bra faktiskt. Skrivandet gör mig gott, och jag har många gånger känt att sinnet har varit lite lättare efter att jag har fått ner mina tankar i ord.

Det var inget särskilt märkvärdigt som uppehöll mig igår. Men det var strålande sol på dagen så vi tog en långpromenad fram och tillbaka till exotiska Ica Maxi för att handla lite. Bilen är fortfarande på verkstad, så det blir ingen storhandling denna helg. Lite extra utmaning att försöka pussla ihop en veckomatlista främst utifrån sånt som finns i frys och skafferi.

På eftermiddagen bakade vi scones och sen fick vi besök av Andreas yngsta bror och en kompis till honom. Trevligt med middagssällskap. Och så blev det Mello på kvällen förstås.

En stor del av tiden hemma går också åt till att punktmarkera Gunnar. Han har lärt sig krypa ordentligt under veckan, men att han rör sig har vi varit vana vid ett tag redan. Men med krypandet kom också nästa steg – att ta tag i saker och dra sig upp på knä, och gärna vidare upp till stående. Det här barnet ligger inte på latsidan precis. Sakerna han tar tag i är t.ex. soffbordet och barnstolen, men också legolådorna, som då välter över honom. Eller så ramlar han. Så ja, vi har fullt upp med att passa så att han inte gör sig illa. Och se till så att Bertil inte “hjälper till” och tar bort Gunnars händer, för då ramlar han tydligen också.

Just nu sover Gunnar i vagnen efter vår förmiddagspromenad. Dagens lugnaste stund. Välbehövlig vila för oss alla. Och däääär vaknade han visst… Slut på lugnet.