Hjälte

Sjukläget är stabilt här hemma. Sixten är fortfarande hängig men piggare idag, och ingen annan har fallit offer ännu. Igår googlade jag och jämförde symptom mellan influensa och vinterkräksjuka, och jag är inte helt säker på vilket det är Sixten har drabbats av. Men jag lutar åt influensa. Eftersom jag gillar att ställa självdiagnos så stör det mig att jag inte fattar exakt vad det är. Å andra sidan är det viktigaste att han börjar må bättre. Han har i alla fall orkat spela tv-spel större delen av förmiddagen, så det mesta pekar på en uppåtgående kurva.

Andreas har som vanligt varit en riktig hjälte. Alltså den människan. Vilken tur att jag har honom! Min skräck är ju att fler ska bli smittade, och allra värst vore det om de små blev sjuka. Då är ju cirkusen i full gång, och ofrånkomligen kommer de smitta varandra och mig. Så Andreas har tagit sjukvakten, sovit hos Sixten, torkat kräk, tröstat när han yrade i feberdrömmar, tvättat smutsiga kläder och annat som inte hör till föräldraskapets bästa sidor. Allt för att minska risken att jag blir smittad av Sixten och i min tur smittar de andra barnen. Inga åtgärder är ju vattentäta, men vi gör vad vi kan för att minimera i alla fall.

Just precis nu är det lugnt i huset. Jag tog nyss en kort paus från sjukstugan och promenerade med Bertil och Gunnar. Nu sover de båda två i vagnen. Sixten mår okej för tillfället och spelar vidare. Andreas är på möte på jobbet och Judith är i skolan. Jag känner hur utmattad och genomtrött jag är. För trots att min superhjälte till man tog hand om Sixten inatt, så låg jag själv vaken flera timmar. Hörde att de var uppe runt midnatt, sen kunde jag inte sova. Låg och skakade i frossa, som jag alltid gör när pesten härjar i hushållet och jag oroar mig för vilket barn som ska börja spy härnäst. Lyckades lugna mig efter en stund och distraherade tankarna med en pod, och en till, och en till innan jag till slut slumrade ett par timmar.

Jaja, sånt här hör ju till. Är i alla fall så tacksam för att jag har Andreas i allt det här, som håller sig lugn och inte oroar sig så mycket. Och som har en superkraft – att kunna somna och sova nästan när och var som helst. Även när barnen kräks och yrar på nätterna.

En bild från en härligare dag.