Bonus-bra dag

De där dagarna som man tror ska bli värst, blir ibland precis så jävliga som man hade trott. Eller så blir de de bästa dagarna. De är säkert i det stora hela väldigt medelmåttiga dagar, men när man väntar sig det värsta så är allt bättre än det en bonus.

Idag är en sån dag som kunde spårat ur totalt, men som blev riktigt härlig. Gunnar sov riktigt uselt inatt, väckte mig och ammade typ tusen gånger och var vaken och gnällde och skrek vid flera tillfällen. Han fortsatte på samma sätt när vi kom upp på morgonen, och jag tänkte (och sa eventuellt högt också) att det här blir ingen festlig tillställning om han inte skärper sig. Han sov inte värst bra på förmiddagen, men gnället lugnade sig i alla fall.

Och så plötsligt stod jag där i köket, med två barn som nöjda lekte bredvid varandra på golvet, och började baka ut bröddegen som stått i kylen över natten. Dessutom skrev jag ett mejl som jag försökt få iväg i en vecka. Och när jag ändå var i farten slängde jag ihop en lunch som var någon slags potatis- och morotsomelett, som fick betyget “Jättegod mat, mamma” av Bertil. Vi hade riktigt trevligt, satt och pratade vid matbordet och improviserade en sång om muminpappan som åt potatispannkakor och smörgås.

Efter lunchen packade jag ner barnen i vagnen och tog bussen till skolan och hämtade Sixten & Judith. Gunnar sov som en liten griskulting hela vägen fram och tillbaka. Väl hemma fick barnen nybakade frallor till mellis. Hur härlig mamma är man inte då??? Som grädde på moset fick vi sålt en grej som stått och samlat damm länge, och så klirrade det in några trevliga kronor i kassan också.

High five på den här dagen, alltså! (Nu ska jag bara mota bort huvudvärken så kvällen blir lika bra.)

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *