Sova i skift

På vägen hem från öppna förskolan idag så somnade både Bertil och Gunnar. Yes, precis enligt planen! Jag behövde verkligen lite vila idag. Satt på bussen hem och hade en kopp te och en lugn stund inom räckhåll. När bussen stannade vid vår hållplats ser jag två väldigt pigga bebisögon som tittar upp på mig. Soooo close… Gick en extra sväng men ögonen var lika pigga. När jag kikade ner i vagnen log han stort. Bara att ge upp och gå hem. Bertil däremot sov gott vidare i vagnen, och vaknade högst motvilligt när jag väckte honom en halvtimme senare.

Lite senare på eftermiddagen föreslog Bertil att vi skulle läsa en bok i sängen. Perfekt eftersom Gunnar behövde sova igen. Jag ammade honom samtidigt som jag läste, och han somnade nästan direkt. Första boken gick bra. Halvvägs genom den andra hörde jag själv hur min röst lät onaturligt släpig, och någon minut senare var texten lite suddig… Kämpade upp ögonen, men när sömnen är så nära är det ju nästan omöjligt att stå emot. Ryckte till av att jag höll på att tappa boken i stackars Gunnars huvud. “Vad hände mamma?” frågade Bertil och ville att jag skulle läsa en bok till.

Räddningen – både för mig och Bertil – var att Andreas precis klev in genom ytterdörren. Jag fick somna till en stund, och Bertil fick en vuxen som hade koll på honom. Jag kände mig inte så himla trött innan vi la oss i sängen, men det var som att kroppen tog chansen att ta igen lite sömn när tillfälle bjöds. Gunnar sov bredvid mig, men väckte mig strax igen.

Nu är det kväll, Gunnar har somnat mitt i amningen, Bertil är pigg och kommer somna senare än vanligt eftersom han sov middag (nödvändigt idag!) och jag är precis lika trött som innan jag vilade. Jaja, sova får jag göra när jag inte har småbarn längre. Hoppas jag.

Två pigga ögon och leendet du gav mig…

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *