Inte ropa hej

Man måste ju testa för att ha en chans att lyckas. Jag åtog mig uppdraget att lägga båda de små ikväll, samtidigt, för att se om Gunnar kunde sova för kvällen. Annars är han ju vaken med mig tills jag går och lägger mig, och ibland är han hyfsat nöjd men ofta är han trött och gnällig.

Gunnar ammade och Bertil drack sin vanliga smoothie. Gunnar grymtade och gnällde, och Bertil gjorde kullerbyttor med sin räv. Det kändes som att utsikterna för att lyckas var väldigt små. Men så bytte jag sida Gunnar, och då kom han till ro och somnade plötsligt. Kort därefter gav Bertil också upp. Jag lirkade mig försiktigt loss från två små ungar som låg tätt, tätt intill. Kände mig som en kung. Det funkade!

Det historiska klockslaget då båda hade somnat.

Satte igång en diskmaskin och hann nästan klart med att plocka undan. Sen vaknade Gunnar.

Det inte lika minnesvärda klockslaget när drömmen om en kväll med sovande barn gick upp i rök.