Ikea och inredningsångest

En talang som vi verkligen saknar i det här hushållet är att inreda snyggt och praktiskt. Det blir liksom okej men inte mer. Det blir halvfärdigt, halvdant, och så tappar vi lust och ork att göra färdigt. Det var ett stort problem i lägenheten där vi bodde tidigare, men när vi flyttade till vårt radhus i början av sommaren var vi naivt övertygade om att nu minsann blir det annorlunda.

Det blev det så klart inte. Jo, på många sätt bättre för vi har mer plats, fler rum och vi har målat om så att det blev jättefint. Men vi får ändå inte riktigt till det där hemtrevliga och ombonade. Så ni är vi i färd med att göra om Sixtens sovrum.

Sixten och Judith har varsitt rum, men Judith vill aldrig sova ensam utan sover alltid på en madrass på golvet inne hos storebror. På tal om att lyckas med inredningen… En madrass, täcken och kuddar som slängs hit och dit, en matta som halkar runt, för många gosedjur. Nej, inte särskilt lyckat. Dessutom har madrassen varit i vägen när de ska spela rörelsespel på WiiU, så något måste göras. Sixtens rum får bli gemensamt sovrum, och Judiths rum ett lek- och TV-rum.

Vad gör man när man ska möblera om och fixa till? Man åker till Ikea. Och det blir ju alltid kul, det är sen gammalt. Andreas och jag är oftast överens om saker och ting, men när det kommer till inredning kan vi bara konstatera att vi tänker helt olika. Så först bråkade vi lite om det, och sen åkte vi till Ikea. Ni hör ju vilken härlig dag! Men det blev faktiskt helt okej ändå, vi lyckades bli på bättre humör båda två och vi hittade en hel del grejer som vi tror kan passa i barnens sovrum. Gunnar sov sig igenom besöket i sjalen, och Bertil var pigg och glad till en början och sinnessjukt trött mot slutet. Han la sig på golvet på Tag-själv-lagret och sa “Beppe sova här.”

Nu återstår bara att packa upp, montera och sätta upp på väggarna. Just precis nu så känns det fortfarande som att det kommer bli snyggt och bra. Någon gång borde det ju bli det! Kan lika gärna sluta med att vi lämnar tillbaka allt och ger upp. Fortsättning följer oavsett.