Lördagspaus

Plötsligt händer det. Bertil och Gunnar sover middag samtidigt. Helt overkligt.

Vi har ju så klart trott att de har varit på väg att vakna hela tiden, så vi har ju  gjort något vettigt mer än att plocka in disken. Fast vi har ju förstås hunnit prata i hela meningar utan att bli avbrutna av “Mamma! Pappa!” hundra gånger i minuten, och det är ju inte så illa det heller. Men nu tog vi vårt förnuft till fånga och gör något av den här oväntade pausen. Det vill säga att Andreas spelar något gammalt Zelda-spel på Sixtens Nintendo och jag passar på att blogga. Perfekt avkoppling. Städa hinner vi ändå inte, varken nu eller någon annan dag, så det får vara.

Edit: Rätt ska vara rätt. Det var inte Zelda, det var Metroid. Någon ser det säkert på bilden och undrar vad jag är för okunnig människa som inte har koll på Nintendos klassiker. 

img_2825